2015-09-21
00:05:03
00:05:03
Dom sista minuterna av söndagen
Ja, jag borde gå och lägga mig. Det är arbetsdag imorgon....Det känns inte jobbigt, men det är det där att sova.
Idag har jag varit mer låg än vanligt. Vet inte varför? Har inte orkat någonting.
Jag hade (som jag upplevde det) 3 jobbiga mail att skriva. Det tog hela eftermiddagen innan jag fick det gjort.
Men nu är det klart. Regnat har det gjort hela dagen, öst ned. Så ingen fotografering idag.
Mobila teamet ringde idag igen. Dom säger att mitt beteende är helt normalt (får den åkomma jag lider av).
Har fått i uppgift att göra lite saker, därav mailen. Och så ringer dom på onsdag igen.
Det är hårdbevakning av mig nu, vilket känns både tryggt och lite besvärligt.
Har också gråtit en ocean av stolthet och lycka över de fina recentionerna Merkurius fik i Gävle Dagblad. (Se föregående blogg inlägg).
Det stämde då inte riktigt var medlemmarna kommer ifrån.
Elsa från Näsåker
Joel från Sandviken
Viktor från Ö-vik
Oskar från Sundsvall
Och ingenting annat. Men jag kan inte gå in i det inlägget och ändra det nu, eftersom det är godkänt för Synas klockan 11.00 imorgon.
Har skrivit efter hårfärg idag från Shock idag.
Till mig.
Till Elsa.
Nu är det bara att testa. Ser fram emot det. Och så blir det nog dreads längre fram.
Jag känner mig så väldigt ensam. Har Ronny och hundarna, men jag är ensam ändå.
Finns liksom inget annat att prata om än sjukdom och dålig ekonomi.
Det känns bara tomt. Var finns glädjen? Försöker ta vara på alla små guldkorn, som idag när Elsa ringde.
Men den fina känslan försvinner på en gång nästan och då finns bara tomhet och ensamhet kvar.
Försöker verkligen. Men vad hjälper det? Blir bara ännu mera tomhet och tystnad.
Nu ska jag verkligen försöka sova. Det blev nyss måndag och 95 dagar till julafton.
