Men det är väl inte undra på så mycket medicin som jag äter.

Så åkte Ronny till sitt jobb och jag tog bilen till jobbet.

Just när jag skulle sluta ringde Ronny och ville att jag skulle hämta upp honom när jag åkte hem. Han hade sådan fruktansvärd huvudvärk, antagligen kontrastvätskan.

Så vi åkte hem tillsammans. Jag var så trött, eftersom jag sovit dåligt i natt igen. När jag är trött får jag noll i närminne, vilket gör att jag måste tvinga mig till att fokusera på saker, som i sin tur gör mig så trött i hjärnan och då kommer ångesten som ett brev på posten.

Det är som en ond cirkel.

Hoppas verkligen på att få sova lite bättre i natt.