Kan du inte bara gå och dö och ta vattenläckan med dig?

Jag har inte ork för sån't här nu. Det räcker gott och väl med allt det andra.

 

Ja, det var väl en klämkäck inledning på ett blogginlägg?

Att ingenting blir som man har tänkt sig, det är väl vida känt? Men måste det verkligen djävlas hela tiden?

 

Min nya medicin kommer inte förrän på fredag. Skulle börja med den igår.

Jag skulle meddela fk om att jag inte var nöjd med utredningen (sista dag imorgon) och då har människan semester. Ska're va' på're här sättet?

Och så har vi det här med vattnet...förra gången var vi utan i sju veckor. Tror jag skaffar mig ett beduintält i Sahara. Jag har stor erfarenhet att leva med lite vatten.

 

Nu har jag nog spytt ur mig det mesta. Och inte blev det bättre för den skull.

Skriver lite om gårdagen då, och petar in lite bilder.

Det tar sig, 50%. Nu är det bara två samtal kvar, varav ett viktigt.