Kändes bra igår, men så idag vaknar jag med världens ångest.

Vet inte anledningen, men det känns som en grå massa som väller fram och håller på att kväva mig.

Det har varit väldigt mycket ett tag och det mesta hänger fortfarande i luften.

♠♠♠

1. Hälsa, mest Ronnys, men även min.

♠

2. Ekonomin, det blir bara sämre och sämre.

3. Framtiden. Känner ingen framtidstro alls.

5. Måste jag tillbaka till mitt "gamla" jobb?

 

 Jag önskar att sanningen kommer fram en dag, och att de som åsamkat mig och min familj detta, åtminstone fick känna av det jag har lidit över i snart 4 år.

Det kommer att drivas till sin spets, men jag är kanske inte med då. Och jag hoppas jag inte slutar som en i statistiken bara....

Skulle kunna skriva dit massor av saker. Min hjärna går på högvarv, men kroppen känns/är en betongklump.

Funderar så mycket. Tänker att det kanske är dags att fylla i Fonus vita kuvert hur jag vill ha min begravning, eller rättare sagt min icke begravning.

Skulle vilja ha enbart 3 svarta rosor i blomväg. Men dessa är svåra att få tag i. Så i så fall skulle jag vilja ha en blå och 2 vita. Ville någon skicka blommor, så skulle min önskan vara att hellre ge pengar till barncancerfonden.

That's it.