2014-03-20
22:16:51
22:16:51
Torsdagen då
Igår möte, idag KBT.
Nu är veckans aktiviteter över.
Har fått höjd medicinering, från 40 mg till 50 mg, och sedan ska det upp till
60 mg, men det måste trappas upp sakta. Det är stor risk att man blir mer
ångestladdad under själva upptrappningen.
Hittills har jag inte känt så mycket. Förutom illamående och hjärtklappning då.
Snön har fortsatt att komma, i mängder.
Våren kom liksom av sig.
Jag kan lika gärna gå i ide ett tag till. Det är inte mycket jag kan göra med den gipsade armen
ändå. Och det verkar ju som det blir en sväng till, eftersom att det inte var så mycket som
talade för att den skulle läka ihop.
Skulle så gärna vilja skriva om mötet, men det är yppande förbud på det.
Kan säga att det inte går min väg i alla fall.
Inga hänsyn ska tas till det som hänt. Kort och gott har jag
medverkat till min egen skada, eller något ditåt.
Hoppas nu att höjningen av medicinen, gör så att jag kan stänga av allt.
och bara skita i det.
Imorgon ska jag förhopningsvis kunna sova ut. Sömnen har varit bristvara hela den här veckan.
Måste sluta fundera. Inget har egentligen förändrats.
Samma frågor, inga svar.
Jag vet snart inte alls vad som händer, eller om det händer?
