2014-01-28
 21:12:00

Makabert

Just makabert blir mitt tankesätt när jag mår sämre.
Det är så mycket nu. Hjärnan går på högvarv hela tiden, och allt som hänt under de här snart 2 åren
pockar på hela tiden. Stresspåslag, megastort.
Sedan sista mötet är det lugnande på dagen och lugnande och insomning till natten.
Men det är Ronny som har hand om min medicinering efter överdosen (frivilliga) som höll på att avsluta mitt liv.
Jag kanske ska få höja den antideprissiva medicinen också från 40 mg till 50 eller 60 mg, men då måste en psykiatriker var inblandad.
 
Nu till det makabra.
Jag blir som fixerad vid död. Har någon dött måste jag veta allt, och har någon tagit livet av sig, så måste jag veta i detalj.
Jag tittar på kistor, kistdekorationer, självmordssätt osv.
Hur jävla underligt det än låter, så finner jag en viss ro i detta.
Eftersom jag har en självdestruktivitet i mig själv, så får den känslan mig att försjunka i ett tillstånd
där jag mår bättre, fast egentligen sämre.
Det är lite svårt att förklara. Men genom KBT:n har jag börjat förstå det tankesättet bättre.
Jag begär inte att ni ska förstå heller.
Jag är ett mysterium, inte bara för min omgivning, utan även för mig själv.
 





« NAMN Spara info?

« E-POST (publiceras ej)

« URL

Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P