2013-01-15
20:37:00
20:37:00
Att bryta ihop....
Jag klappade ihop alldeles på jobbet idag.
I torsdags var jag ju på rehabmöte, och då bestämdes att min rehabilitering skulle gå långsamt,
jag skulle vara i en trygg miljö (p.g.a.) mina ångestattacker och att det skulle vara så lite störningar
som möjligt.
Idag (mådde ganska dåligt på morgonen), men inte värre än att jag skulle kunna genomföra en arbetsdag,
så blir jag inkallad till två av cheferna för ett samtal.
Och som en käftsmäll får jag av den ena;
"Vi tycker att du ska åka till Ramsele och prova städ där."
Allt bara rasade.
Ronny fick samla ihop skärvorna av mig och ta mig hem.
Vad skulle jag ha gjort om Ronny inte varit där?
Åter igen har arbetsgivaren gått bakom ryggen på mig, återigen har dom kränkt mig och återigen struntar dom i överenskommelser och det som är uppgjort.
Arbetsgivaren nöjer sig inte med att dom krossat mig, dom vill se mig död också.
Jag skrev ju att jag inte litade på arbetsgivaren fullt ut (jag har fog för det) och att jag
hade på känn att något skulle hända.
Så jag är inte paranoid, även om jag är rädd för min egen skugga.....
Anonym
Förstår dej gumman, litar inte så mycket som en lilltåsnagel på dom där. Men nästa gång, istället för att försöka springa ut framför en långtradare (eller ner i ofrusen älv) kasta Elias dit. Ingen kommer att sakna honom ändå, och DET står JAG för.
Styrkekramen gumman <3
AprilSus
Vad är det för fel på dessa människor du jobbar för!? Jag som alltid tidigare trott att Samhall tog hand om sina anställdas behov och istället gör de allt de kan för att knäcka dem. Skrämmande är bara förnamnet...
Styrkekramisar från mig också. ♥
Svar:
Annalena
C a r s i e ~ { P h ♥ t o g r a p h y & d o g t a i l s } ~
Jag vet ärligt inte vad jag skall säga - är helt mållös!!
Sköt om dig och krama om Ronny lite x-tra, man får inte glömma bort att även han går igenom detta tillsammans med dig :love:
Svar:
Annalena