Har verkligen sjunkit i en djup depression nu. Vet inte varför, men allt är bara så jävla tungt nu.

Vill inget, bara sova.

Nu sitter jag och väntar på att Hälsocentralen ska ringa (om dom ringer). Behöver förnya ett av recepten på blodtrycksmedicin. Jag äter fyra!!

Vag gör jag sen? Jag har saker att göra ute, men jag vet inte om jag orkar.

Jag vet ju hur mitt mående påverkar anhöriga, jag har sjukdomsinsikt, men vad hjälper det när förmågan att bryta den nedåtgående spiralen inte finns.

Om jag bara visste vad det är som påverkar mig så negativt, så skulle jag ju kunna bearbeta det. Men jag vet inte. Försöker hålla en bra fasad utåt, eller åtminstone neutral. Är dock inte så lätt när ångesten härjar vilt inombords.

Jag vet att Ronny är pressad också, mycket pga att ekonomin är helt åt helvete just nu. Visste jag hur jag skulle få fram lite pengar, så skulle jag trolla fram dom. Men jag vet inte.

Jag har ju mina hantverksalster som jag skulle sätta ut till försäljning och kanske få in någon krona. Men då är vi där igen. Det krävs ork och inspiration för att göra det. Något som jag totalt saknar nu.

Om mitt liv var en sko, så skulle det vara en sandal utan sula.