2016-11-10
 07:53:59

Lite stolt får man vara ibland :)

http://www.allehanda.se/kultur/lunchteater-de-begavade-kvinnorna-som-suddades-bort-ur-historien

Lunchteater: De begåvade kvinnorna som suddades bort ur historien

Lunchteater: Raderade kvinnor
Av och med: Tina Wilhelmsson
Musiker: Elsa Undin och Andrea Jonasson
Konsertteatern, Sundsvall; Hotell Statt, Örnsköldsvik; S:t Petri-logen, Härnösand
 

2012 väckte IKEA-katalogen rabalder i Sverige, när det kom fram att i den saudiarabiska utgåvan hade kvinnorna blivit raderade från bilderna.

Men Tina Wilhelmsson tänkte bara att det var väl inget nytt. Hon tyckte rentav att det var bra att IKEA-katalogen visat på problemet. Nu var ju Det Stora Suddgummit, som raderar bort kvinnor ur historien, framdraget i ljuset och avslöjat. Hennes reaktion blev i stället en föreställning där hon radar upp flera kvinnor som varit ytterst dugliga och gjort stora insatser, men som av något märkligt skäl glömts bort i eftervärldens bokslut.

Tina Wilhelmsson pekar på historiens raderade kvinnoinsatser, ackompanjerad av Andrea Jonasson och Elsa Undin.
 
Som Mileva Maric, matematikern som var så begåvad att hon fick gå på den berömda Tekniska Högskolan i Zürich - fast högre utbildning var stängd för kvinnor. Som bistod sin make Albert Einstein när han tänkte ut relativitetsteorin, en av grunderna för vår världsbild, och som han gav Nobelprispengarna till (visserligen fick han inte priset för relativitetsteorin utan för förklaringen av den fotoelektriska effekten, men kanske var Mileva delaktig i den också.)

Eller som Emelie du Chatelet, så matematiskt begåvad att hon som barn knäckte sin fars vänner i huvudräkning som sällskapsnöje. Senare slog hon sig ihop med Voltaire och gjorde högintelligenta inlägg i tidens vetenskapliga och filosofiska debatt. Eller, från senare tid, Violetta Parra som väckte Chiles folk politiskt med sång och musik och lärde upp Victor Jara. Hon är fortfarande stor i Chile - men i Sverige talade man bara om honom.

Till berättelserna sjunger Tina Wilhelmsson, med tryck i både sång och musik, andras och egna visor dår kvinnor tar plats, har gott självförtroende och lyckas med vad de gör. Och hennes föreställning är tänkvärd. Så här i efterhand lär historien knappast kunna vaska fram vem av Mileva och Albert Einstein som tänkte de avgörande tankarna. Å andra sidan förtegs också länge Karin Larsson, gift med Carl; en betydande designer och konstnär och tillsammans med sin make trendskapande inom stil och form. Henne har nutiden skrapat fram under drivorna av suddspån, och sådant kan göras igen.

Men än viktigare är förstås framtiden. För två år sedan fick det norska paret May-Britt och Edvard Moser Nobelpris i medicin. Om vi håller noggrann koll på Suddgummit kan sådant bli vanligare framöver.

 
Susanne Holmlund

060-19 72 78


2016-11-07
 11:54:33

Hur var det här då?

Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen eller överhuvudtaget satt vi datorn. Har lagt ut lite bilder på ig, men det är allt.
Har haft en väldigt djup svacka och ganska långvarig. 
Problemen med ryggen har väl en del med det att göra och även en pencillinbehandling för inflammation i en tand. Bemöttes med vad jag upplevde som misstro om mitt ryggonda och mitt skydd mot sådant är inte tjockare än nattgammal is. Det går sönder direkt.
Sedan hände det väl en del saker som var och för sig kanske inte är så allvarliga, men sammantaget blev det för mycket.
Ångesten ligger som ett blött hästtäcke över mig. Vissa dagar kan jag samsas med min ångest men vissa dagar tar den alldeles för stor plats och kväver mig.
För första gången på ca ett år har självmordstankarna kommit tillbaka. Ganska kraftiga och jag har haft dialog med mig själv flera gånger i veckan. Ska träffa en läkare på fredag tillsammans med min samtalskontakt.
Kan väl säga "jag vill inte dö, men orkar inte leva".
Och som svar på en fråga. Nej, jag dricker fortfarande inte alkohol. Jag har inget problem med alkohol, då jag inte ens dricker lättöl.
Det var klagovisan. Nu till något annat.
 
Förra helgen var vi på födelsedagskalas på Riffen. Det var ett trippelkalas. Tessan, Meya och Tristan. Halloweentema.
Trots min inre stress var det jättetrevligt.
Annars rullar väl dagarna på. Jag är dock väldigt trött på dagarna och kan inte sova ordentligt på nätterna. Fryser hela tiden. Ute är det nu -9°, ingen snö men det blåser in i märg och ben. Vi har inte kallt inne heller, men det är väl för att jag sitter ihopkrupen i soffhörnet och stickar som det känns så kallt.
Har jättemycket beställningar på sockarna nu. Tror att det är 13 par eller så. Men jag betar av eftersom. Tycker att det är väldigt avkopplande att sticka.
Avslutningsvis lite bilder från ig.