Ja, det kan innebära mycket.

Jag står som sagt var inför många förändringar.

Nu ska jag släppa taget och börja prova att vara ute bland folk. Jag blir ju utförsäkrad den 16/2, så det här är ett projekt mellan af och fk. Spännande, men ändå skräckfyllt. Hur mycket orkar jag?

Återkommer om detta senare.

 

Julen har jag just släppt taget om. Vi har bara julgardiner och dukar kvar. Dessa ska jag plocka bort eftersom till veckan. Ville (för ovanlighetens skull) ha kvar julen längre, eller egentligen känslan.

Det har varit en fin jul, vit både ute och inne, men det brukar det vara.

Mycket trevligt hände, även om en viss saknad av vissa inslag fattades.

Men släpp och gå vidare.

 

Så har vi Elsagumman. Jag måste inse att hon är 20 år nu. Har haft väldigt svårt att släppa taget. Hon är ju yngst, och den sista ut. Men jag tror inte att det är hela sanningen.

Hon har funnits så nära nu när jag mått dåligt, så hon har blivit en slags trygghet. Nu är det dags för mig att stå på egna ben och inte binda upp Elsa. Vår relation kommer fortsätta att vara stark, som mor och dotter.

Släpp och gå vidare.