2015-08-31
 00:28:02

Och hastigt och lustigt så var det måndag igen

 
Det har varit en lugn och skön helg. Har inte gjort så mycket idag, men det var skönt att bara vara.
Ingen panik för måndag nu. Är sjukskriven 1 vecka till, men jag har heller ingen panik för att gå tillbaka till jobbet. Jag längtar faktiskt efter att träffa det fina gänget på Erikshjälpen igen.
 
Staffan var hit idag (han och Ronny håller på med något projekt) och hade med sig en present från Astrid.
Är dom inte underbara? Det är jag och Ronny.
Sedan blev jag så sugen på surströmming, så vi bestämde oss för att äta det idag i all enkelhet.
Pratade med Elsa i telefon. Hon är ju tillbaka på Ålsta sedan en vecka tillbaka. Ville ju höra hur hennes första vecka varit.
Hon är med i ett band till nu, ett tjejband som heter Syster Dyster. Dom har haft sitt första rep. nu och det hade gått jätte bra. Hon spelar bas där.
Dessa bilder är från Ålsta, när Ronny skjutsade ned henne förra söndagen.
Hon skickade några bilder från sitt rum. Tycker att hon har fått till det jätte mysigt.
Så bilderna nedan är tagna av Elsa.
Jag ska åka och hälsa på henne någon helg har vi kommit överens om
Min fina "lilla" unge.
Nu ska jag försöka sova. Men det är väl inte undra på att jag sov dåligt igår natt och kommer förmodligen att göra inatt också, när månen ser ut så här.
Jag reagerar väldigt på fullmånen. Men det är ingen fara med mig. Jag mår riktigt bra och känner mig lugn och trygg. Ingen mer dramatik som det var för 2 veckor sedan.

2015-08-29
 19:42:00

Bygdens dag i Resele

Melodikrysset får vara till imorgon. 
Vi åkte ner till Handlarn i Resele, där det var Bygdens dag. Det bjöds på go'fika och kolbullar.
Vi åkte ned för att handla, men det är klart att man inte är nödbedd när det var en sådan aktivitet där.
Jag har beställt en bläckfisk (amigurumi) av Susanna. Den är bara så söt.
Typ en sådan, fast finare.
Så här trevligt var det. Det finns sådan framåtanda och kreativitet i den här bygden. Jag är stolt att bo i Resele.
Så har jag plockat in dom sista körsbären.
Så har jag lagt körsbär i vodka. Gubben ska inte tro att han ska bälj i se hela flaskan ensam.
Lite bönor och ärtor har jag att ta reda på också, samt persilja. Bra till vinterförrådet.
Chilin i växthuset gick inte i år, men dom jag har inte har givit desto mer. Har skördat jätte mycket.
 
Sedan ska jag lägga ut ett recept på fisk som jag gjorde igår. Gjorde ett eget recept som jag inte alls visste om det skulle funka eller inte. Men det gjorde det.
Det kommer imorgon eller under kvällen.
Nu önskar jag er alla en riktigt trevlig kväll.

2015-08-28
 15:55:00

Så lättad och det är fredag.

Känns skönt att jag berättade vad som hände. Nu kan det bara bli bättre. Har börjat ta promenader igen, men är verkligen besviken för att dom stängt av "vår" bro.
Helt klart besvärligare, för att inte tala om den missade utsikten.
"Min dimmornas bro"
Det sista är väl inte sagt ännu, men allt tyder väl på att den rivs, för det har kommunen velat göra länge. Men vi bybor kommer att kämpa för den, det är då ett som är säkert.
Kommer att berätta i omgångar vad som har hänt under sommaren. Trots vädret har det hänt många roliga och minnesvärda saker.
Idag mår jag riktigt bra (om man bortser från lite skavanker), men tanten är gammal. Det är kanske därför jag arbetstränar på Erikshjälpen (Second hand).
Det är ett underbart ställe att jobba på och jag hoppas att jag inte behöver gå tillbaka till mitt gamla jobb. Dom skulle krossa mig totalt.
Bilderna tagna vid sidan av bron.
Idag blir det fredagsmys framför tv:n med stickningen och så vill jag ha Coca Cola.
Avslutar med en musiksnutt som man blir glad av.
 
Bodybuilding lär det inte bli, men rolig är den. Och som gammal Eddie Meduza fans så kan man ju inte låta bli att älska den.

2015-08-28
 11:52:00

Hur kom det sig att....

Ja, alla som känner mig vet att min liv har varit som en berg-och-dal-bana dom sista 3½ åren.
Är det bättre? Både ja och nej, men tror faktiskt att det är bättre. 
Börjar väl med att berätta det tråkiga som hänt, eftersom så många har undrat, så kan jag skriva om lite roligare saker sedan. Jag har faktiskt varit med om mycket roligt i sommar också.
 
För ganska precis 2 år sedan försökte jag ju att ta mitt liv. (Ni minns kanske de hemska bilderna jag la ut?) Det lyckades ju inte, vilket jag är tacksam för. Det var en svajig tid efter, men jag lyckades komma tillbaka. Det blev medicindoshöjning och en massa saker.
Sedan har det väl rullat på med diverse dalar.
I våras mådde jag inte så bra, så man provade att byta ut medicinen, men det blev värre. Så illa att jag var rädd att vara ensam. Man bytte då tillbaka till den gamla medicinen, och efter allt kämpande med första tidens biverkningar, så blev det bättre. Faktiskt så att jag fick tillbaka "normala känslor" som att kunna känna glädje, sorg och ilska.
Där någonstans släppte jag på garden lite. Blev lite mer avslappnad. Jag märkte inte varningssignalerna (men Ronny gjorde).
Först hade jag 4 migränanfall på en vecka. Jag som inte haft någon känning av migränet på över 3 år. Så övergick mitt humör i ilska, irritation och ifrågasättande.
Historien på mitt "gamla" jobb (som jag faktiskt har kvar, men inte varit där på 3½ år).
 
Måndag den 17/8 vaknade jag inte ur utan till en mardröm. Allt gick så fort och så för mig oväntat att det var bara destruktivt. Och den här gången tog jag det en nivå högre. Jag sopade i mig allt som fanns hemma, för att bara få somna från ångesten och aldrig vakna mer. Såg ingen ljus, inget hopp, bara död.
 
Jag överlevde det också, men skadorna blev värre den här gången. Ambulans och många timmar på sjukhuset.
Många stygn i huvudet och på hakan, kotfraktur bröstkota och kotkompression.
 Ser fortfarande ut så här i huvudet.
Men har faktiskt kommit tillbaka fortare den här gången. Har också förstått av jag inte alltid kommer klara av det, utan nästa gång (som det inte ska bli) är det över. Det var skrämmande att jag inte hade någon spärr alls. Inte det minsta överlevnadsdrift. Det var bara destruktiviteten som fanns.
Nu är jag mer vaksam på förändringar i humöret, för då kan jag hantera det bättre. Ronny sköter återigen min medicinering, och det är jag som bett om det.
 
Det jag önskar mig mest av allt är ett normalt liv. Kunna slappna av utan att det händer saker.
Nu vet ni i alla fall vad som hände.
Och nu kan det bara bli bättre. Man måste kanske hamna på botten för att börja klättra uppåt?
 
 
"Extreme Ways"

Extreme ways are back again
Extreme places I didn't know
I broke everything new again
Everything that I'd owned
I threw it out the windows, came along
Extreme ways I know will part
The colors of my sea
Perfect colored me

Extreme ways that help me
They help me out late at night
Extreme places I had gone
That never seen any light
Dirty basements, dirty noise
Dirty places coming through
Extreme worlds alone
Did you ever like it then?

I would stand in line for this
There's always room in life for this

Oh baby, oh baby
Then it fell apart, it fell apart
Oh baby, oh baby
Then it fell apart, it fell apart
Oh baby, oh baby
Then it fell apart, it fell apart
Oh baby, oh baby
Like it always does, always does

Extreme sounds that told me
They held me down every night
I didn't have much to say
I didn't give up the light
I closed my eyes and closed myself
And closed my world and never open up to anything
That could get me at all

I had to close down everything
I had to close down my mind
Too many things could cut me
Too much can make me blind
I've seen so much in so many places
So many heartaches, so many faces
So many dirty things
You couldn't even believe

I would stand in line for this
It's always good in life for this

Oh baby, oh baby
Then it fell apart, it fell apart
Oh baby, oh baby
Then it fell apart, it fell apart

Oh baby (oh baby), oh baby (oh baby)
Then it fell apart (it fell apart), it fell apart (it fell apart)
Oh baby (oh baby), oh baby (oh baby)
Like it always does (always does), always does (always does)


2015-08-27
 23:58:46

Länge, länge sedan

Har tänkt så många dagar nu att jag skulle uppdatera bloggen, men det har inte blivit av. Energin har bara inte räckt till.
Det har hänt en hel del i sommar, både på gott och ont, så imorgon ska jag försöka smmanfatta imorgon. Jag vet att det är många som undrar vad jag råkat ut för, men även en sammanfattning av det kommer.
Jag avslutar med att lägga ut en låt och dess text, som just nu är väldigt betydelsefull för mig.
 

"My Silver Lining"

I don't want to wait anymore I'm tired of looking for answers
Take me some place where there's music and there's laughter
I don't know if I'm scared of dying but I'm scared of living too fast, too slow
Regret, remorse, hold on, oh no I've got to go
There’s no starting over, no new beginnings, time races on
And you've just gotta keep on keeping on
Gotta keep on going, looking straight out on the road
Can't worry 'bout what's behind you or what's coming for you further up the road
I try not to hold on to what is gone, I try to do right what is wrong
I try to keep on keeping on
Yeah I just keep on keeping on

I hear a voice calling
Calling out for me
These shackles I've made in an attempt to be free
Be it for reason, be it for love
I won't take the easy road

I've woken up in a hotel room, my worries as big as the moon
Having no idea who or what or where I am
Something good comes with the bad
A song's never just sad
There's hope, there's a silver lining
Show me my silver lining
Show me my silver lining

I hear a voice calling
Calling out for me
These shackles I've made in an attempt to be free
Be it for reason, be it for love
I won't take the easy road

I won't take the easy road
The easy road, the easy road

Show me my silver lining, I try to keep on keeping on
Show me my silver lining, I try to keep on keeping on
Show me my silver lining, I try to keep on keeping on
Show me my silver lining, I try to keep on keeping on

Nu ska jag försöka sova.