Hoppas det tar mig med. Har en tuff dag imorgon, så jag behöver sömnen.

Har haft en dispyt med nya grannarna idag. Men det tar vi senare.

 

Tänk om livet kunde gå på räls någongång.

Men det kan det aldrig, eller också beror det på att jag aldrig kan slappna av,

utan väntar mig det värsta hela tiden.

 

Nästa vecka blir jag av med gipset i alla fall.

Det känns skönt.

Har varit inpaketerad i 5 veckor.

Det är synd om mig.