Har varit så väldans negativ ett tag nu....
Men det är nog så här jag blir varje år när det blir höst. Inte just hösten i sig kanske, för jag tycker om hösten. Men det här alldeles ibörjan av hösten, då det finns en gnutta, om ack så liten kvar av sommaren. Känns på något sätt som en bit av livet dör, eller snarare somnar. Det vaknar dock igen när det blir vår.
För visst är hösten vacker....



Och så blir det ju lite tårar i ögonen igen.......ifjol vid den här tiden hade vi just fått begrava älskade Cleo, men Bono fanns med oss....



Älskade gossen.

Känner att jag måste göra något åt min ♥Memory♥ också. Men det får bli senare.

Har pratat med Patrik (http://www.nybergsdata.se), det låter väl inte alltför nattsvart, så den biten ska väl också lösa sig.
Om jag nu bara vann massor av pengar så skulle det bli ännu bättre.



Så vem har sagt att inte hösten är vacker? Det gäller bara att släppa taget om sommaren först. ;)

Och som sagt var......95 dagar till julafton....hinner ni med?



  
   

♥Bono♥ och ♥Cleo♥

Saknar er så mycket 

Det här blev ett inlägg om ingenting, men det var trots allt ett försök att vara lite mer positiv.....