"Jag funderar ibland på hur vi människor behandlar oss själva, vilket värde vi sätter på vår kropp och vår hälsa.
Förvånansvärt många sätter sig själva ganska långt bak på prioriteringslistan…
Först kommer barnen, sedan maken, jobbet, städning, tvätt, och allt möjligt annat innan vi till sist ska ge oss själva lite tid. Allt som oftast så finns inte den tiden kvar och vi står där och blev utan igen."
Har inte kunnat sagt det bättre själv. Det finns aldrig någon tid kvar. Som idag, då jag delar mitt bloggande med matlagning, tvättstuga och vikning av tvätt. Jag blir bara bitter när jag hör ordet egentid.
Denna vecka har varit djävulsk, och jag hoppas att jag slipper uppleva dess like igen.
Bara tvätten är klar ska jag hänga den och sätta igång en ny omgång. Sedan blir det sängen. Jobbar så in i helvete nu att när jag kommer hem är det det nödvändigaste som blir gjort och sedan stupar jag i säng. Även helgen nu är inbokat till sista sekund och så är det bara att glatt infinna sig på jobbet igen.
Detta är inte ett liv, utan en tillvaro....en riktigt obehaglig.

Hade tänkt utveckla en liten teori om "tantkulten" som blivit så inne, men jag är för trött att fundera ikväll, och nästa kväll och nästa.......

Nu tvättstugan och sedan sängen. Där kan jag ligga och vara en riktig "Bitterfitta".



För övrigt så är jag på strålande humör idag, märks det? :)