Not seeing a Scroll to Top Button? Go to our FAQ page for more info. Ghosty - Panikångestladdad feminist. Skriver om hur det är att leva i sin egen lilla värld av piller. Ibland går det an och ibland är allt nattsvart. Tror på allas lika värde. Skriver även om mat, mitt jobb på en secondhandbutik, mina hundar, familjen, odling, hantverk och om hur livet är för det mesta kort och gott.
2017-08-02
 13:30:09

Platt fall

Tänkte valla dammsugaren, då Elsa kommer idag.
Men det blev platt fall. Efter ett samtal försvann den lilla energin jag kunde uppbringa.
Jag har huvudvärk, hjärtklappning och svårt att andas.
Säger någon att jag ska rycka upp mig nu, så lägger jag mig på järnvägsspåret.
Med andra ord, jag avsäger mig alla hurtiga tillmälen.
Jag begär inte att alla ska fatta hur det är att leva med panikångest, men för mig är det en evig kamp. 

2017-08-01
 13:46:44

Panik - 1:a augusti - hjälp

Så fort det har gått. Jag börjar jobba om en vecka.
Ska inte fundera så mycket. Har ju en stor händelse kvar, Urkult.
Ibland glömmer man bort att man bor mitt i Urkultsland.
Ska ju jobba i Puben Rotvältan.
Torsdag kl. 19.00-23.00
Fredag kl. 15.30-19.00
Lördag kl. 23.00-03.00
 
Söndag, skjutsa ungen till busstationen så hon är där kl. 07.00.
Därefter sova, sova, sova.
Idag har jag tagit mig samman och plockat ur diskstället, så jag kunde ta hand om den andra disken. Har även startat tvättmaskinen och sopat upp lite hundhår. Det låter inte mycket, men kämpar man med uttmattningsdepression så är det fullt upp. Jag har ju alla hjärnspöken jag ska fajtas med också.
Blev en stund på bron med kaffemuggen också.
Nu hoppas jag att regnet håller sig borta, så jag kan hänga ut tvätten. Det mullrar lite på avstånd.
 
Och till alla positiva kommentarer när jag mår dåligt.
 

2017-07-31
 11:30:31

Ska försöka samla ihop mig

Helgen har väl varit ok, men jag är trött och nedstämd.
 
Fredag, bara slötittande på tv.
Lördag, till stan och handlade och apoteksbesök.
45 min väntetid, men shit happens, behövde ju medicinen.
På kvällen åt vi surströmming, så jäkla gott,
Mitt dricka, trots motsägande uppgifter. Undrar verkligen hur jag lyckats smyga för min nära dessa år? Ingen kan förklara det.
Avslutade kvällen med denna. Bara älskar dem. Ingen alkohol där heller. 
Och så en grym dokumentär om Janis Joplin "Janis - little blue girl".
 
Söndag grillade vi. Testade en ny smaksättning på mariaden. Koriander, ingefära, spiskummin, vitlök och Sichuanpeppar. Det blev jättegott.
Gjorde inte så mycket, då jag gick en tuff kamp mot "hjärnspökena". Tyvärr vann dom med 2-0 och jag fick lägga mig och vila.
Och nu försöker jag samla ihop mig, men tårarna bara rinner.
Har spärrat vissa på fb och på ig. Fattar inte varför de ska följa mig när de bara ljuger om mig ändå.
Jag skulle klara en nykterhetskontroll alla timmar på dygnet, skulle du det varje gång du kör bil?
"Sällan pinkar en trähäst" säger jag.

2017-07-31
 11:03:14

Manic monday


2017-07-28
 11:24:09

Stannar bakom min dörr, det var bättre förr...

Vy från sängen.
Har lust att stanna där.
Var på psyk. igår och fick snörvla ur mig sista tidens sorger.
Det har varit en mycket tung period, då saker jag inte trodde var möjligt, har kommit till min vetskap.
Jag är inte arg (det blir jag sällan).
Jag är inte chockad (inte mycket som skockar mig nu för tiden).
Jag är mycket ledsen och besviken.
Det har i alla fall fått mig att fatta ett beslut. Mycket drastiskt, men det enda rätta.
Förhoppningsvis ska jag tänka mindre på det nu....
 
Så åter igen.
Dags att rensa bort ännu fler.

2017-07-26
 14:01:59

Ett inre lugn efterlyses

Lite som jag känner.
Väntar fortfarande på att läkaren ska höra av sig till mamma. Hon har så ont.
Snälla Sundsvalls sjukhus, ring.
Egentligen borde jag väl åka ned, men är lite svårt med tiden just nu, då jag har läkarbesök och en del annat på måste-göra-listan.
 
Till veckan börjar ju Urkult, och jag har inte fått mitt arbetsschema ännu.
 
Har i alla fall skrivit det papper jag hade planerat att göra, så nu kan jag släppa detta. Eftersom ingen annan säger det, så säger jag det själv. Jag är en djävul på att uttrycka mig i ord. *Ler hemlighetsfullt*.
Någon som har problem med det?
 
Imorgon är en annan dag.
Lev väl.
 

2017-07-26
 11:00:00

Onsdag ?????????

Sovit jättedåligt i natt. Jag tänker för mycket.
Är så orolig för mamma, men det är mycket annat som trängs om utrymmet i min överhettade hjärna.
Jag är som paralyserad. Vet att något hemskt kommer att hända, vet bara inte vad?
 
Lev idag, imorgon kan det vara för sent. Och framför allt var snälla med varandra.
 

2017-07-25
 22:10:43

En bit på väg

Klev upp tidigt idag. Beställde medicin gånger två.
Försökte vila lite, men det snurrade för mycket i huvudet. Bloggade då istället.
Hade tänkt få lite mer gjort, men vädret var inte det bästa.
Gick med hundarna, tittade på tv och virkade.
Middagsvariant. Lasagneplattor, rökt kalkon, ost, peppar och grädde. Smakade helt klart annorlunda.
 
Nu känns det lite si så där. Är orolig för mamma som inte är kry. Pratade med henne mitt på dagen och hon skulle höra av sig senare, när doktorn hade ringt. Men hon hörde aldrig av sig. Får ringa imorgon. 
 
Imorgon ska jag hålla på med lite trevliga papper eller vad man nu tycker,
Då Ronnys och mitt testamente är så gammalt, så ska jag göra ett litet anex som det så fint heter. Alltså ett tillägg kort och gott. Bra att ha det gjort när det är dags.
 
Var snälla mot varandra, imorgon kan det vara för sent.

2017-07-25
 09:32:00

Hemsjölyckan, Sundsvall Pride och lite annat

(Foto Linda Karlsson)
Måste bara börja med denna underbara bild av bröderne Gaus, Roms och Brumund Dahl.
Tyvärr saknas Syster-Yster, som inte kunde närvara.
Det var så trevligt att träffas igen och stifta lite nya bekantskaper.
Detta serverades mitt på dagen. Det senare glömde jag totalt att fotografera, var väl för hungrig.
 
Att berätta vad som hänt sedan jag bloggade sist är omöjligt. Möjligen att någon enstaka händelse kan poppa upp.
 
Jag och Elsa var t.ex på Sundsvall Pride, vilket var mäktigt. Min första Pride, men absolut inte den sista.
  
 
 
Mitt mående är väl som tidigare. Från svart till vitt och alla nyanser grått där emellan.
Vad som varit svårt att acceptera är att när jag åt Mirtazapin, så gick jag upp 26 kg på 3 månader. Har slutat med den nu och lyckats gå ned några kilon. Men mycket är kvar. Och det är inte roligt att acceptera att jag gått från stl. L till 2XL. Men det är så livet är. Man kan inte bli accepterad av alla. Har slutat att sträva efter detta. Jag har blockat några energitjuvar på ig och tagit bort några från fb. Så om du undrar kanske du är en av dom, och att det finns en anledning till varför.
 
Jobbar kvar på Erikshjälpen ännu. Vi får väl se vad det blir av det. Kanske något nytt.
 
Jag kommer att jobba på Urkult i år också, men det blir sista gången.
 
Lev väl och var snälla med varandra. Vi vet inte hur länge vi vandrar tillsammans här på jorden. Ibland går det väldigt fort.
 
 

2017-07-25
 08:44:46

Bland blommor och blader i Hemsjölyckan

Det var så länge sedan jag bloggade att jag nästan glömt hur man gjorde...
Värmer upp med lite fina blommor hemma hos Hasse och Carina, med det gemensamma namnet Undin nu.
Måste ju säga att det var vemodigt efter en sådan underbar fest med släkt och vänner.
Det var Hasses 50-årsfest och deras bröllopsfest.
Tack för en fin vecka.

2016-11-10
 07:53:59

Lite stolt får man vara ibland :)

http://www.allehanda.se/kultur/lunchteater-de-begavade-kvinnorna-som-suddades-bort-ur-historien

Lunchteater: De begåvade kvinnorna som suddades bort ur historien

Lunchteater: Raderade kvinnor
Av och med: Tina Wilhelmsson
Musiker: Elsa Undin och Andrea Jonasson
Konsertteatern, Sundsvall; Hotell Statt, Örnsköldsvik; S:t Petri-logen, Härnösand
 

2012 väckte IKEA-katalogen rabalder i Sverige, när det kom fram att i den saudiarabiska utgåvan hade kvinnorna blivit raderade från bilderna.

Men Tina Wilhelmsson tänkte bara att det var väl inget nytt. Hon tyckte rentav att det var bra att IKEA-katalogen visat på problemet. Nu var ju Det Stora Suddgummit, som raderar bort kvinnor ur historien, framdraget i ljuset och avslöjat. Hennes reaktion blev i stället en föreställning där hon radar upp flera kvinnor som varit ytterst dugliga och gjort stora insatser, men som av något märkligt skäl glömts bort i eftervärldens bokslut.

Tina Wilhelmsson pekar på historiens raderade kvinnoinsatser, ackompanjerad av Andrea Jonasson och Elsa Undin.
 
Som Mileva Maric, matematikern som var så begåvad att hon fick gå på den berömda Tekniska Högskolan i Zürich - fast högre utbildning var stängd för kvinnor. Som bistod sin make Albert Einstein när han tänkte ut relativitetsteorin, en av grunderna för vår världsbild, och som han gav Nobelprispengarna till (visserligen fick han inte priset för relativitetsteorin utan för förklaringen av den fotoelektriska effekten, men kanske var Mileva delaktig i den också.)

Eller som Emelie du Chatelet, så matematiskt begåvad att hon som barn knäckte sin fars vänner i huvudräkning som sällskapsnöje. Senare slog hon sig ihop med Voltaire och gjorde högintelligenta inlägg i tidens vetenskapliga och filosofiska debatt. Eller, från senare tid, Violetta Parra som väckte Chiles folk politiskt med sång och musik och lärde upp Victor Jara. Hon är fortfarande stor i Chile - men i Sverige talade man bara om honom.

Till berättelserna sjunger Tina Wilhelmsson, med tryck i både sång och musik, andras och egna visor dår kvinnor tar plats, har gott självförtroende och lyckas med vad de gör. Och hennes föreställning är tänkvärd. Så här i efterhand lär historien knappast kunna vaska fram vem av Mileva och Albert Einstein som tänkte de avgörande tankarna. Å andra sidan förtegs också länge Karin Larsson, gift med Carl; en betydande designer och konstnär och tillsammans med sin make trendskapande inom stil och form. Henne har nutiden skrapat fram under drivorna av suddspån, och sådant kan göras igen.

Men än viktigare är förstås framtiden. För två år sedan fick det norska paret May-Britt och Edvard Moser Nobelpris i medicin. Om vi håller noggrann koll på Suddgummit kan sådant bli vanligare framöver.

 
Susanne Holmlund

060-19 72 78


2016-11-07
 11:54:33

Hur var det här då?

Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen eller överhuvudtaget satt vi datorn. Har lagt ut lite bilder på ig, men det är allt.
Har haft en väldigt djup svacka och ganska långvarig. 
Problemen med ryggen har väl en del med det att göra och även en pencillinbehandling för inflammation i en tand. Bemöttes med vad jag upplevde som misstro om mitt ryggonda och mitt skydd mot sådant är inte tjockare än nattgammal is. Det går sönder direkt.
Sedan hände det väl en del saker som var och för sig kanske inte är så allvarliga, men sammantaget blev det för mycket.
Ångesten ligger som ett blött hästtäcke över mig. Vissa dagar kan jag samsas med min ångest men vissa dagar tar den alldeles för stor plats och kväver mig.
För första gången på ca ett år har självmordstankarna kommit tillbaka. Ganska kraftiga och jag har haft dialog med mig själv flera gånger i veckan. Ska träffa en läkare på fredag tillsammans med min samtalskontakt.
Kan väl säga "jag vill inte dö, men orkar inte leva".
Och som svar på en fråga. Nej, jag dricker fortfarande inte alkohol. Jag har inget problem med alkohol, då jag inte ens dricker lättöl.
Det var klagovisan. Nu till något annat.
 
Förra helgen var vi på födelsedagskalas på Riffen. Det var ett trippelkalas. Tessan, Meya och Tristan. Halloweentema.
Trots min inre stress var det jättetrevligt.
Annars rullar väl dagarna på. Jag är dock väldigt trött på dagarna och kan inte sova ordentligt på nätterna. Fryser hela tiden. Ute är det nu -9°, ingen snö men det blåser in i märg och ben. Vi har inte kallt inne heller, men det är väl för att jag sitter ihopkrupen i soffhörnet och stickar som det känns så kallt.
Har jättemycket beställningar på sockarna nu. Tror att det är 13 par eller så. Men jag betar av eftersom. Tycker att det är väldigt avkopplande att sticka.
Avslutningsvis lite bilder från ig.

2016-10-29
 23:15:19

Det gick undan...

 
Igår fick jag faktiskt en hel del gjort, vilket märktes på ryggen idag.
ja, i natt ska klockan ställas tillbaka. Har redan gjort det, så är det klart inför morgondagen.
Blev lite bökigt när jag skulle ta min kvällsmedicin. Gjorde det efter sommartiden, så får vi se om det funkar i natt. Jäkla hittepå det där med att flytta klockan fram och tillbaka.
 
Gick och la mig en stund på eftermiddagen för att vila, men doggsen tillät mig inte att sova. Är jätte trött nu. Funderar på att gå och lägga mig.
Ronny har redan sovit ca 1 timme (i soffan).
Har inte gjort många knop idag, men är ändå trött. Vaknade kl 03.55 i morse och kunde inte somna om.
 
Avslutar med några bilder,
 

2016-10-28
 12:51:50

Fredag är det idag

Fast det blir ett lågmält tjoho.
 
Har faktiskt sovit riktigt ordentligt i natt. Kom inte ihåg när jag gjorde det sist.
Har som sagt var jobbat denna vecka.
Torsdagen var riktigt tung, då ryggen höll på att ta livet av mig. Men nu har jag fått ny och mer smärtlindring, så på något sätt rullar det på.
Det var nog därför jag sov så bra i natt.
Men igår var det jobbigt. Jag hade så ont och kände mig ifrågasatt vad det gällde ryggen. Känslig som jag är, så tog jag väl åt mig mer än vad jag borde. Så när jag ringde psyk. och beställde medicin så avslutade jag med att beställa ett nytt liv också. Det resulterade i att dom ringde upp mig och var orolig för mig. Det var skönt att få berätta om ryggvärk, hur jag känt mig ifrågasatt på jobbet och ekonomin som nu är bortom all räddning. Inkassokraven haglar. Nu gåt det inte längre att hålla näsan ovan vattenytan. Jag måste bara få till en sida med mina hantverksaslter som är till försäljning.
Det hade varit underbart om arbetsskadeanmälan hade gått igenom, men så var inte fallet.
Har inte så mycket att sälja av vad det gäller prylar heller. Prylar har man ju, men inte mycket av värde.
Får fundera en stund.
Det känns piss i alla fall.
Avslutar med några bilder och sedan ska jag försöka vara lite kreativ medan smärtlindringen sitter i.

2016-10-28
 12:02:00

Karlhatare? Flata? Feministfitta? Rödstrumpa?

Det var väldans vilken snurr det tog på mina två sista inlägg.
Är jag förvånad? Lite kanske. Men de som reagerat argast var män.
 
Jag är inte karlhatare. Har en underbar man i min liv. Han är inte den enda man som funnits i mitt liv, det har funnits män som behandlat mig väldigt illa och nästan tagit livet av mig.
Det är skillnad på att hata alla män och hata män som hatar kvinnor. Årminstone då det mynnar ut i fysisk och psykisk misshandel.
 
"Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter."
 
Kan inte förstå att det ska vara så provocerande.
Jag lever i ett mycket jämlikt förhållande tycker jag. Hemma hos oss gör var och en det dom är bäst på och det andra får man hjälpas åt med. Svårare än så är det inte.
 
Fick även en kommentar från en som tillhör "järnrörsmaffian", som tyckte att min man släppt mig alldeles för långt i mitt tyckande. Och då kan man ju förstå att feminism verkar skrämmande.
 
Och som ett ytterligare svar på en kommentar. Jag går inte omkring med en tegelsten i handväskan för att slå ned alla män. (Bär varken handväska eller tegelsten). Om du har råkat ut för det, så måste du ha gjort rätt för det. Tror i alla fall inte att det är en vanligt förekommande företeelse?